Om priset Pristagare Pristagarvecka Nomineringar Jury Astrid Lindgren Press

Missing Page type: KR - Artikelsida

Children:

Properties for page 2006 Katherine Paterson:

PageCategory
PageLink 2006
PageTypeID 8
PageParentLink 869
PagePendingPublish
PageWorkStatus 4
PageFolderID 4416
PageDeleted
PageSaved 2007-04-30 10:17:24
PageTypeName KR - Artikelsida
PageChanged 2007-03-27 10:57:46
PageCreatedBy
PageChangedBy
PageMasterLanguageBranch sv
PageLanguageBranch sv
PageGUID D4DCEA23-2203-4B54-B0F2-151FB8C0CC74
PageName 2006 Katherine Paterson
PageStartPublish 2007-03-27 10:55:00
PageStopPublish
PageChangedOnPublish
PageVisibleInMenu True
PageCreated 2007-03-27 10:55:00
PageChildOrderRule 4
PagePeerOrder 95
PageArchiveLink
PageExternalURL
PageURLSegment 2006-Katherine-Paterson
PageShortcutType 0
PageShortcutLink
PageTargetFrame
PageLinkURL /templates/KR_Page.aspx?id=2006
PageDelayedPublish
RightColumnContainer
RightEditor
ShowDate
Headline Katherine Paterson
Ingress
MainIntro
MainBody

Katherine Paterson, Foto: Samantha Loomis PatersonKatherine Paterson föddes i Kina, där hennes föräldrar var missionärer. Hon hade två äldre och två yngre syskon, som höll ihop parvis. Själv kände hon sig ensam och mittemellan och hade ingen att vara med. När det blev krig flyttade familjen hem till Amerika. Katherine ville så gärna tycka om USA och känna sig hemma där, men hon kände sig bara främmande och hennes skolkamrater tyckte att hon var underlig och pratade konstigt.
Skolbiblioteket var hennes fristad. I böckerna fick hon massor med vänner, men fortfarande hade hon inga vänner i verkligheten.

Efteråt har hon sagt att den här hemska tiden gjorde att hon har kunnat skriva flera av sina bästa böcker, för hon vet hur det känns att vara ensam och utanför. Men det var inte någon tröst medan det pågick.

Katherine har skrivit över 30 böcker, 11 av dem finns på svenska. En del är historiska berättelser från Japan, Kina och USA, t.ex. Den namnlöse pojken – samurajens son och Näktergalens gråt. Många utspelar sig i dagens USA och handlar ofta om barn som på olika sätt är utstötta och får klara sig själva. Och trots att barnen har det svårt så är de oftast starka – som huvudpersonen i Gilly Hopkins hittar hem.

Bron till Terabitia var den bok som hon slog igenom med. Det är en fantastisk bok om vänskap och död. Den har fått många priser i Amerika och översatts till många språk.

Katherine är gift och har fyra barn och sju barnbarn. Hon tycker om att läsa både vuxenböcker och barnböcker. Den hemliga trädgården och Nalle Puh var några av hennes älsklingsböcker när hon var barn. Hon läser fortfarande mycket, och hon spelar piano, spelar tennis och ser på tv. Vita Huset är hennes favoritprogram.

Katherine är född 1932 och när hon är ute och pratar i skolor brukar barnen bli förvånade över att hon som är så gammal kan förstå precis hur de känner och tänker. Då svarar hon att hon har också varit barn och kommer ihåg hur det känns.

På hennes hemsida www.terabithia.com kan man läsa att hon tycker att vuxna i dag är dåliga på att ta hand om barn. ”Vi gullar med dem eller misshandlar dem eller ignorerar dem, men vi misslyckas med att respektera dem som människor. Vi måste bli bättre på det.”



Böcker att läsa av Katherine Paterson

Omslag till Gilly Hopkins hittar hem

Gilly Hopkins hittar hem

Gilly Hopkins heter egentligen Galadriel efter en drottning i Sagan om ringen, men alla kallar henne Gilly. Hennes mamma övergav henne när hon var liten och hon har flyttat från fosterhem till fosterhem. Överallt har hon gjort bort sig. Nu är hon på ett nytt ställe, en hemsk plats tycker hon. Huset är smutsigt, möblerna slitna, hennes nya fostermamma är dum som ett spån och tjock som en flodhäst.

Gilly tänker göra livet surt för sin nya fostermamma och hon börjar i stor stil. Hon skriver också till sin biologiska mamma och säger att hon vill bli hämtad.
Gilly är arg, tuff, hård – och ledsen inuti. När man läser boken förstår man långt innan hon gör det själv att hon har börjat tycka om sitt nya hem ¬– och när socialassistenten hör av sig angående Gillys brev till mamman, så vill både Gilly och läsaren att hon ska gå igen och lämna Gilly kvar.
Det är synd att avslöja hur det går, men det är ett slut som man kan fundera länge över och fråga sig om det är lyckligt eller olyckligt, bra eller dåligt?
En bra bok är det i alla fall och man tycker mycket om Gilly.




Omslag till LyddieLyddie

Kommer Lyddie någonsin att kunna köpa tillbaka sin pappas lilla gård igen? Det är i alla fall hennes stora dröm. Först lämnade pappan gården och sen mamman också. Och alla Lyddies småsyskon hamnade hos olika familjer. Lyddie som bara är bara tretton år får arbete på en stor textilfabrik. Där sköter hon slamrande mekaniska vävstolar och sparar vartenda öre hon tjänar för att kunna återvända till sitt barndomshem och ta hand om sina småsyskon.

Lyddie lever i mitten av 1800-talet, hon är oerhört duktig och arbetar hårt. Så hårt att hon inte märker att hon själv förändras och blir snål och hård. Som läsare förstår man henne ändå och tycker mycket om henne.
Katherine Paterson ger en livfull och engagerande bild av hur det kunde vara för en fattig flicka för mer än hundra år sedan. Och hur omänskligt hårt arbetet i fabriken var.




Omslag till På spaning efter en hjältePå spaning efter en hjälte

Park fantiserar om att han är en av kung Arturs riddare, den modige Parcifal. I verkligheten är han en vanlig pojke, vars pappa dog i Vietnamkriget. Han vet nästan ingenting om sin pappa och hans mamma bara tiger när han frågar. Park får inte ens gå och titta på monumentet i Washington, där namnen på alla stupade Vietnamsoldater finns. Fast det gör han i hemlighet. Han är säker på att hans pappa var en hjälte och förstår inte varför mamman inte vill tala om honom.
Till sist övertalar han mamma att få hälsa på sin farfar som har en stor gård på landet.
Men där är ingenting som han har väntat sig. Och vem är egentligen den arga, asiatiska flickan, som beter sig som om hon ägde gården?




Se bergen …

13-åriga Elisabeth och Caroline är tvillingar. Caroline är söt, beundrad, bortklemad och får all uppmärksamhet, det tycker i alla fall Elisabeth som är avundsjuk på henne och ibland hatar henne. Caroline får ta pianolektioner och gå på musikskola, medan Elisabeth hjälper till mycket och tjänar pengar till familjen genom att fånga och sälja musslor med sin kompis Danne. Danne och Elisabeth lär känna en mystisk gammal man som Elisabeth blir kär i. Pappa som är fiskare och sjunger för musslorna som han tar upp och mamma som brukade skriva dikter älskar förstås båda tvillingarna. Men Elisabeth har fått för sig att de bara älskar systern Caroline.




Omslag till Bron till TerabitiaBron till Terabitia

Jess är tio år och det har just kommit en ny flicka i hans klass. Hon heter Leslie och är inte som de andra. Hon har konstiga kläder, hennes föräldrar är författare och de har ingen tv men massor med böcker. Leslie springer fortare än till och med de snabbaste killarna i klassen. Hon blir mobbad av de andra, men hon och Jess blir goda vänner.
Tillsammans skapar de en alldeles egen värld, som de kallar Terabitia. Terabitia ligger vid floden, som plötsligt blir magisk. I Terabitia är Jess kung och Leslie drottning, där kan inga fiender nå dem. Där lär sig Jess att se på världen på ett sätt som han aldrig gjort förr. Men plötsligt en dag händer något som förändrar allt …
Bron till Terabitia är en fantastisk bok om vänskap, ja om själva livet.




Var hittar jag Katherine Patersons böcker?


Tre böcker av Katherine Paterson kom precis ut igen på svenska:

Gilly Hopkins hittar hem (En bok för alla förlag)
Lyddie (Bonnier Carlsen)
Bron till Terabitia (Berghs förlag)

Katherine Patersons andra böcker finns att låna på biblioteket, på både svenska och engelska.



Text: Birgitta Fransson
BoxClass
WriterName
WriterEmail
MetaDescription
MetaKeywords
EPSUBSCRIBE
EPSUBSCRIBE-EXCLUDE