Astrid Lindgren är Sveriges mest kända och översatta författare. Hennes barn- och ungdomsböcker kan läsas på ett nittiotal språk. Vid Astrid Lindgrens död 2002 beslöt den svenska regeringen att instifta ett årligt pris om 5 miljoner kronor (ungefär 553 000 dollar) för att hedra hennes minne och för att skapa internationell uppmärksamhet kring barn- och ungdomslitteraturen - och därigenom i ett globalt sammanhang främja barns rätt till läsning och kultur.

Priset kan tilldelas författare, illustratörer och läsfrämjare. En pristagares verk ska, som det står i regeringens förordning, vara "av allra högsta konstnärliga värde" men också spegla "Astrid Lindgrens anda". För att bättre förstå vad som menas med det andra kriteriet, kan man titta på utvecklingen av svensk barnlitteratur från mitten av 1900-talet och framåt, och den roll som Astrid Lindgren spelat här.

Sverige har många goda barn- och ungdomsbokförfattare. Svenska barnböcker är en viktig exportvara. Och man kan fråga sig varför? Det finns många svar. Här är två av dem:

I mitten av 1940-talet förnyades den svenska barn- och ungdomsboken av ett tiotal debuterade författare, t.ex. Astrid Lindgren. De blev förebilder för senare generationers författare.

De svenska förlagen har gjort rejäla satsningar på barn- och ungdomsböcker. Och det har funnits kunniga förlagsredaktörer, t.ex. Astrid Lindgren. Mellan åren 1946 och 1970 var hon redaktör på deltid på Rabén & Sjögren.

I dagens Sverige har barn- och ungdomsböckerna stor betydelse. De läses i hemmen, i förskolan, i skolan, av och för barnen. Böckerna skänker barnen läslust och glädje, de stimulerar deras språkliga utveckling, de ger dem kunskaper om dagens samhälle, om flydda tider, om främmande länder. Astrid Lindgren brukade framhålla allt detta, men viktigast var ändå, menade hon, böckernas förmåga att väcka barnens fantasi. År 1958 tog hon emot H. C. Andersen-medaljen. Hennes tacktal, en hyllning åt fantasien, slutar så här:

"Ett barn ensamt med sin bok skapar sig någonstans inne i själens hemliga rum egna bilder, som överträffar allt annat. Sådana bilder är nödvändiga för människan. Den dagen barnens fantasi inte längre orkar skapa dem, den dagen blir mänskligheten fattig. Allt stort som skedde i världen, skedde först i någon människas fantasi, och hur morgondagens värld ska se ut beror till stor del på det mått av inbillingskraft som finns hos de där som just nu håller på att lära sig läsa. Därför behöver barnen böcker."

Astrid Lindgren talade för livet, för fred och demokrati och mot alla former av våld. Hon gjorde det i sina böcker. Men hon deltog även i den svenska samhällsdebatten, som opionionsbildare i tal och tidningsartiklar, på sitt eget opretentiösa, underfundiga och slagfärdiga sätt. Hon protesterade mot USA:s krig i Vietnam, varnade för de svenska nynazisterna, värnade om den svenska miljön. Och framför allt, hon talade för de som inte kunde göra sina röster hörda - djuren och barnen. Hon satte igång en debatt om lantbrukets djurfabriker, en debatt som så småningom tvingade fram en ny djurskyddslag. Hon kämpade för barn som for illa överallt i världen, barnhemsbarn i Ryssland, barn i krigsdrabbade länder, flyktingbarn som hotades av utvisning ur Sverige.

När Astrid Lindgren år 1978 erhöll den tyska bokhandelns fredspris, framhöll hon i sitt uppmärksammade tacktal (med rubriken Aldrig våld) att allt fredsarbete börjar i hemmet, i föräldrarnas uppfostran av sina barn.

"... Vi har i detta nu - även utan krig - så ofattbart mycket grymhet och våld och förtryck på jorden, barnen är sannerligen inte okunniga om det. De ser och hör och läser om det dagligen och tror väl till sist att våldet är ett naturligt tillstånd. Måste vi inte åtminstone i våra hem genom vårt eget exempel visa att det finns ett annat sätt att leva? ... Det skulle kanske ändå så småningom kunna bli ett litet bidrag till världsfreden."

Astrid Lindgrens gärning upphörde 2002. Hennes verk lever vidare. I förordningen om litteraturpriset till hennes minne anges att pristagarens verk inte bara ska vara "av allra högsta konstnärliga värde", det ska också "präglas av den djupt humanistiska anda som Astrid Lindgren förknippas med". Följaktligen kommer priset att uppmärksamma andra små bidrag till världsfreden.

Text:Janne Lundström (redigerad)
Tidigare ledamot och ordförande i juryn