Barnkonventionen syns i priset

Redan första gången litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne delas ut synliggörs barns rättigheter. Christine Nöstlinger för barnens talan. Det menar läkaren Lars H Gustavsson. Dessutom kommer priset bara genom att finnas till också i framtiden påverka synen på barn. Det tror både kulturminister Marita Ulvskog och Rädda Barnens ordförande Annika Åhnberg.

I Kulturrådets rapport för utformningen av litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne skriver man att "det skall vara eftersträvansvärt att priset på global nivå skall främja barns rättigheter". Men vad betyder egentligen det för ett utsatt gatubarn som söker nattskydd under en sliten kartong någonstans i Kambodja?

Medfödda rättigheter
Även om jag vuxit upp i ett land i fred, med tak över huvudet och en relativt trygg barndom, har jag ändå svårt att göra min röst hörd, av mina egna skäl. Hur ska då de människor som inte haft samma grundförutsättningar som jag, som ständigt utsätts för orättvisa och fattigdom, ha förmågan att få sina röster hörda. Om man dessutom är ett litet barn är det ännu svårare.

Barnkonventionen fastställer klart och tydligt att alla barn har medfödda rättigheter, såsom rätten till överlevnad och utveckling, rätten att fritt få uttrycka sina åsikter och bli tagna på allvar, rätten till gratis grundskoleutbildning, rätt till lek, vila och fritid etc. För dig och mig är dessa rättigheter självklarheter, men inte för alla, inte ännu!

Mer än en miljard barn i utvecklingsländerna lever på mindre än tio kronor om dagen. Nära två miljoner barn har dödats i väpnade konflikter under det senaste decenniet. Ca 250 miljoner barn över hela världen mellan 5-14 år arbetar. Mer än 110 miljoner barn är inte inskrivna i skolan osv.

Barnkulturvärlden kompletterade
För alla dessa talade Astrid Lindgren. Hon gav dem den röst de själva inte har, både genom sina böcker och i verkliga livet. Närmast hennes hjärta fanns alla de barn som på många sätt råkar illa ut, barn i krigsdrabbade länder, flyktingbarn som hotas av utvisning eller barn som lever med ständig ångest att kriget ska drabba även dem.

Så visst tycks det naturligt att litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne även ska eftersträva denna dimension som författarinnan så tydligt kämpade för. Men så var det inte alls tänkt från början.

- När prisets uppdrag formulerades var kulturdepartementet helt inriktat på att det bara skulle vara ett litteraturpris för barn- och ungdomslitteratur, berättar kulturminister Marita Ulvskog.

- Det kom många synpunkter från barnkulturvärlden och förslaget kompletterades med denna aspekt.

Barnkonventionen som riktlinje
Alltså ska en pristagares verk också "präglas av den djupt humanistiska anda som Astrid Lindgren förknippas med". Hur påverkas juryns arbete av detta? När jag talar med juryledamoten, skolöverläkaren Lars H Gustafsson, berättar han att detta diskuterats en hel del inom juryn, men att det är svårt att sätta upp bestämda kriterier.

- Riktlinjen är i första hand barnkonventionen och om det skulle vara nödvändigt, vid eventuellt gränsfall, så tas givetvis diskussionen upp för det aktuella författarskapet, säger Gustafsson.

Hur kan ett pris som detta förbättra livet för gatupojken i Kambodja och för alla andra barn i världen som dagligen utsätts för orättvisor?

- Man måste förstå detta i vid mening, som en del i arbetet för barns rättigheter. Priset gör stor nytta bara genom att finnas till, säger Annika Åhnberg som är ordförande i Rädda Barnen.

Indirekt förbättring
- Barnlitteraturen är ett av de viktigaste verktygen. Böcker som berättar om barns villkor och kamp ökar barns medvetenhet. Böckerna ger insikt och indirekt förbättras också barnens roll. Men det ska vara böcker som barn själva kan ta till sig, en litteratur som bygger på respekt för barnet, menar Åhnberg.

- Ord och litteratur kan påverka kolossalt, säger kulturminister Marita Ulvskog.

- Priset kan i framtiden komma att betyda väldigt mycket för barnkulturen och barnlitteraturen. Det spelar en viktig roll för att visa på barns värde och rättigheter, att se barnen som viktiga och fullvärdiga personer. Alla länder har inte det synsätt på barnkultur som vi har. Genom att barnlitteraturen får uppmärksamhet och resurser visar man att barnkultur inte är en kultur som är mindre värd och att de som läser och skriver barnlitteratur inte är mindre värda.

Får insikt
Lars H Gustafsson använder en av årets pristagare, Christine Nöstlinger, som ett bra exempel på någon som för barns talan gentemot en oförstående vuxenvärld.

- Nöstlinger låter barnens röst bli hörd i sin litteratur precis som Astrid Lindgren gjorde. Detta påverkar både de vuxna som läser böckerna, samtidigt som barn och ungdomar får insikt om sina rättigheter, om rätten att säga ifrån vid kränkande behandling.

Rent konkret hjälper inte priset den utsatte gatupojken i Kambodja, i alla fall inte i dagsläget. Men visst är det så att litteraturpriset i längden kommer att främja barns rättigheter. Alla barn i hela världen har inte tillgång till barnlitteratur men priset kommer definitivt att bidra till att öka antalet barn som får möjlighet att läsa böcker. Barn- och ungdomslitteratur får genom priset den dignitet den förtjänar samtidigt som barnen sätts i fokus. Dessutom är priset en påminnelse till alla vuxna om hur viktigt det är med barnlitteratur, och vad litteraturen kan göra för barns välmående. Eller som Astrid Lindgren själv sade:

"Ett barn ensamt med sin bok skapar sig någonstans inne i själens hemliga rum egna bilder, som överträffar allt annat. Sådana bilder är nödvändiga för människan. Den dagen barnens fantasi inte längre orkar skapa dem, den dagen blir mänskligheten fattig. Allt stort som skedde i världen, skedde först i någon människas fantasi, och hur morgondagens värld ska se ut beror till stor del på det mått av inbillningskraft som finns hos de där som just nu håller på att lära sig läsa. Därför behöver barnen böcker."

Mona-Lisa Larsson
Barn+Ungdom 2003/2