Samtal med Katherine Paterson i Macau, Kina

Vid IBBY:s kongress i Macau, Kina i september höll litteraturprisets juryledamot Birgitta Fransson och årets pristagare Katherine Paterson ett samtal inför publik. Ett samtal som handlade om Katherine Patersons vistelse i Sverige i maj, Astrid Lindgren och prispengarna. Här följer ett referat från samtalet.

Katherine Paterson och Birgitta Fransson. Foto: Jan Hansson/Eva Fred
Katherine Paterson och Birgitta Fransson. Foto: Jan Hansson/Eva Fred

– Kulturministern och jag fick bara tala en och en halv minut var då jag fick ALMA-priset. Det var för att barnen i publiken inte skulle tycka det var tråkigt. Sen var det uppträdanden av artister som barn tycker om. Jag är imponerad av att barn får vara så viktiga i Sverige, sa Katherine Paterson på den trettionde IBBY-kongressen i Macau, Kina.

IBBY (International Board on Books for Young People) har drygt 70 medlemsländer och 2-300 åhörare från 54 nationer lyssnade på det samtal som hon och jag förde på scenen. Katherine var fylld av lovsånger till Sverige och Astrid Lindgren.

Hon visste inte så mycket om Astrid Lindgren när hon fick priset, men har sedan läst flera av hennes böcker och dessutom böcker om henne.
– Jag beundrar hennes modiga arbete för barn och böcker, sa hon. Och jag är glad att jag fick äran att träffa hennes dotter och ett av hennes barnbarn.

Hon har förstått hur otroligt populär Astrid Lindgren är i Sverige, närmast en nationalhjälte, och sa att det skulle aldrig kunna hända i USA att en barnboksförfattare fick sån hjältestatus.
– Och inte någonsin blir en barnboksförfattare mottagen som en celebritet så som jag blev. Så fort jag landade i New York igen insåg jag att nu var jag inte märkvärdig längre, sa hon och skrattade gott.

Katherine Paterson gör sig verkligen inte märkvärdig och det är väldigt roligt att prata med henne. Hon är klok, generös, humoristisk och en fantastisk ambassadör för Sverige.

Möjligtvis fick åhörarna från världens alla hörn en något överdriven bild av Sveriges barnvänlighet, men det var inte riktigt läge för att säga emot eller börja diskutera det som inte är bra.

Vad ska hon då göra med alla pengarna?
Hon har grundat stiftelsen The Paterson Family Foundation som ska hjälpa barn vid naturkatastrofer och andra nödsituationer och också stödja arbete med barnlitteratur och läsfrämjande.
– En stiftelse är skattefri och inte en cent av de här pengarna får gå till bomber!, sa hon och fick en lång uppskattande applåd.

Vi talade också om Katherines nya bok, Bread and Roses, Too som nyligen kom ut på engelska. Den utspelar sig 1912 i Katherines egna hemtrakter i Vermont och handlar om en strejk i en textilfabrik. Fabriksägaren anställde invandrare från olika länder och med olika språk och tänkte att om de inte kan prata med varann så kan de inte strejka. Men det kunde de och Katherine berättar historien ur barnens perspektiv.

Nästa bok ska handla om flyktingar från Kosovo i nutid – om hon bara får tid att skriva den nån gång. Att få ALMA-priset är inte precis främjande för arbetsron. Dessutom har hon rest runt och marknadsfört Bread and Roses, Too. Men hon ser fram emot att komma igång – och vi är många som väntar ivrigt.


Av: Birgitta Fransson