Pristagaföreläsning

Att böcker kan förändra världen var ett genomgående tema på i Banco del Libros anförande vid ALMA:s traditionella pristagarföreläsning på Kulturhuset i Stockholm. Konsten att undvika att fastna i byråkrati var ett annat återkommande ämne och som helhet var det en magisk kväll med en hänförd lyssnarskara.

Rum för barns chef Katti Hoflin önskade välkommen, Christoffer Barnekow intervjuade och litteraturpedagog Agneta Edwards, som sitter i Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minnes jury, inledde med att ge en bakgrund om Banco del Libros verksamhet. Att pröva metoder, bygga modeller och sprida kompetens är typiskt för deras verksamhet, sa hon.

Banco del Libros egen föreläsning var tredelad. VD Maria Beatriz Medina, chefen för dokumentationscentret Brenda Bellorin och styrelsens ordförande Carmen Diana Dearden, som arbetat med Banco del Libro sedan 1960 berättade var och en om sina erfarenheter.

Brenda Bellorin berättade så poetiskt om en färd med bokbåten på Orinoco med orange solnedgång, glimmande stjärnhimmel och landstigning på en ö som såg ut som en sköldpadda, att man såg alltihop framför sig. Och färder med "bibliomulas", bokmulor som vandrar i de branta bergen med böcker till barn i de mest avlägsna byarna återkom i flera berättelser. Christoffer Barnekow frågade efteråt om mulorna och båten var en romantisk bild eller om de verkligen var på riktigt. Han övertygades om att de verkligen fanns.

- Vi har två trevliga mulor som besöker 16 olika avlägsna platser. Det tar många, många timmar att komma dit.

Är internet ett hot mot er verksamhet, var en annan fråga, men då såg Brenda, Maria Beatriz och Carmen Diana helt oförstående ut. Nätet är ett verktyg, och via nätet når de ut med universitetsutbildning inte bara till Latinamerika utan också till andra världsdelar. Att det skulle vara ett hot mot barns läsning har de aldrig funderat över.

Är Banco del Libro en kontroversiell organisation i Venezuela? Hur ser regimen på deras verksamhet?

- Hittills har vi varit en referens för alla olika regimer under årens lopp, de har använt vår kunskap, svarar Carmen Diana. Ingen har sett oss som ett hot. I dag finns det ett hot mot alla människors yttrandefrihet i Venezuela, men inte mer mot Banco del Libro än mot andra.

När har det varit svårast att arbeta, undrar någon i publiken och får några olika händelser till svar. En period när Banco del Libro i huvudsak var beroende av statliga bidrag beslöt regeringen plötsligt att minska bidraget med två tredjedelar. Man blev tvungen att avskeda en stor del av personalen och ändå försöka behålla verksamheten - och det var inte lätt. Och härom året blev alla tvungna att gå ner i arbetstid och minska sina löner för att få det att gå ihop, då var det också kärvt.

Men de klarade det också, som de verkar klara det mesta. Misslyckas de aldrig med någonting?

- Jo, med jämställdheten! Vi är mest kvinnor och så förblir det hur vi än försöker få med flera män.

Att det är likadant i Sverige när det gäller barnlitteratur och barnkultur verkar förvåna dem. Och så var det det här med bristen på byråkrati. Hur undviker en snart 50-årig organsiation med många anställda och många olika verksamheter att stelna i byråkrati?

– När man inte har någon budget är det bara att arbeta på. Vi har inte tillräckligt med pengar för att bli byråkratiska. Och så blandar vi generationerna. Så många unga människor kommer hit och får pröva sina idéer.

De säger det inte själva - men man kan ju fundera över hur mycket det betyder att det mest är kvinnor som jobbar där. Och att det verkar vara fritt fram för allas passionerade åsikter och idéer. Det är högt i tak och många animerade diskusssioner både om böcker och politik.

Ladda ned pristagarföreläsningen