Boxning, män och nätet: nya strategier för läsfrämjande.

Tamerinstitutet delade erfarenheter och lärdomar med svenska läsfrämjare den 25 maj.

I Gaza eller Luleå - från vänster eller höger: hur lockar man barn och unga till läsning? Är det skillnad på att läsa med pojkar och flickor, och i så fall, är det ett problem? Vilka metoder funkar, och varför är läsning så viktigt? Tamer-institutet mötte representanter från några av de mest intressanta svenska läsfrämjande projekten just nu, för att diskutera möjligheter och svårigheter med läsfrämjande.

Medverkande gjorde, förutom moderator Gunilla Kindstrand:

Läs för mig pappa
Läs för mig pappa har som syfte att uppmuntra män - pappor - att läsa mer. Pappor som läser är, för många barn, den enda manliga förebild som visar att läsning, böcker och berättande är del av en typiskt "manlig" värld. Därför kan de vara av stor nytta för unga generationer, i att uppmuntra pojkar att läsa och tillägna sig språket som verktyg.

Mohammad från Frostmofjället
Sverige är ett land där det är stora skillnader mellan flickors och pojkars intresse och förmåga att läsa skönlitteratur. För att få pojkar att läsa behövs
både bra förebilder och historier som tilltalar. Mohammad från Frostmofjället har pojkar, män, lärare och bibliotekspersonal som målgrupper för diskussioner om hur manlig identitet speglas i olika kulturers konst och litteratur och hämtar exempel både från klassiker och ur nutida verk.

Läskonster
Läskonster syftar till att hitta nya strategier för läsfrämjande, genom att korsbefrukta genrer och konstyttringar. Tanken är att ett vidgat litteraturbegrepp kan ge nya sätt att möta texten och språket. Man vill också ta vara på barnens egna kreativitet och uttryck. För detta behövs en ny definition av bibliotekets uppgift, både inom läsfrämjande och som mötesplats i samhället. Projektet hämtar inspiration från det banbrytande tyska projektet Lesart, men anpassar idéerna till svenska förhållanden.